Europa under folkvandringstid. Källa: Göran Burenholt, Arkeologi i Sverige del 3, sid 3.
Solidisskatt. Källa: Gunnar Aldestam, Ölands guldålder, sid 19.
Folkvandringstiden (ca 400-550 e. Kr.) är en orolig tid på Öland och ute i Europa. Denna period inleddes med att ett krigiskt folkslag från de mongoliska stäpperna, hunnerna, invaderade östra Europa. Här slog de sig ner, plundrade folk, brände ner deras hus och körde i väg dem. Under lång tid framöver skulle hunnerna härja runtomkring i Centraleuropa. Oroligheterna spreds vidare till de Germanska hövdingadömena (som låg i nuvarande Tyskland) och härifrån anföll man nu Romarriket från olika håll. En del nordbor som reste söderut och som ville nå ära och berömmelse, anställdes i de germanska arméerna för att slåss mot romarna. För att slippa undan en del anfall betalade romarna ibland stora mängder guldmynt, så kallade solidis, till germanerna. Och därmed kunde de germanska soldaterna få en del av sin lön i guldmynt. Sådana mynt har också arkeologerna hittat när de har gjort utgrävningar på Öland. Detta vittnar om att en del av soldaterna överlevde och for hem igen med sina solidis.
På Öland byggdes under denna tid inte mindre än 19 borgar. De har fungerat som skyddsplatser men också som handelsplatser. På Eketorp har arkeologerna hittat många vapen som man tillverkat och använt här. Vapen som spjut, pilbågar och svärd försvarade sig eketorpsborna med. Vilka som anföll Eketorps borg och södra Öland vet vi inte i dag men vi kan gissa oss till att det har varit avundsjuka grannar som velat stjäla ölänningarnas dyrbarheter. Det kan ha varit gutar från Gotland, bornholmare från Bornholm, möringar från fastlandet, eller skåningar från Skåne.
