Ölänningarna talade under järnåldern ett nordgermanskt, urnordiskt språk. Man talade förmodligen samma språk i hela Skandinavien. Språket lät olika beroende på var i Skandinavien man befann sig, språket hade alltså olika dialekter. Det är ur detta språk som svenskan, danskan, norskan och isländskan har vuxit fram.
Länk till språkträd
Runor
Skriftspråket man använde sig av på 400-500-talet kallas för den äldre runraden, futharken. Denna innehåller 24 tecken. Man ristade i trä, på ben, i metaller och sten. De flesta bevarade texterna är korta och svårtolkade. Ofta rör det sig om trolldom, magi och besvärjelser.