Vävbrickor användes för att väva vackra band.
Olika delar av utrustning till hästar hittades vid utgrävningarna av Eketorp.
Tillgången på bete minskade.
Vilda djur
Fisket blir alltmer viktigt för södra Ölands befolkning under medeltiden. Speciellt sillfisket. På södra udden växer nu ett stort fiskeläger upp. Fisk som sill, torsk och flundra är vanlig fångst i fiskarnas nät. I borgens inre del har två områden med mycket fiskrens hittats. Detta har tolkats som att man på borgen fiskat mer än för husbehov. Fisken har helt enkelt rensats och saltats in för försäljning. Hade kanske garnisonen rent av ekonomisk kontroll över fiskelägret på södra udden? Jakten på vilda djur är väldigt blygsam. Det enda djur man jagar ofta är haren.
Tama djur
På garnisonen hölls hästar, kor, stutar, får, getter, grisar och tamfåglar som gäss, höns och ankor. Katter och hundar var också ett naturligt inslag i den medeltida garnisonen. Korna, hästarna och tamfåglarna stallades upp om vintern medan de andra djuren fick gå ute på alvaret året om. Jämför vi med den befästa järnåldersbyn, har djurens storlek nu förändrats. Grisarna och fåren har blivit mindre. Detta har tolkats som att betesmarkerna är överbetade. Dessa djur får helt enkelt inte lika mycket näring som förut. Storleksminskningen kan också vara medveten. Man kan medvetet ha kastrerat de större baggarna och galtarna eftersom de varit besvärliga att hantera och istället låtit de mindre individerna betäcka honorna. Hästarna är lika stora som under järnåldern medan korna har blivit några millimeter högre. Katterna och hundarna är lika stora under båda tidsperioderna.
Katten
Katten som husdjur blir vanligare under medeltiden. Populariteten kan också spåras i djurbensmaterialet från garnisonen; ben efter 18 katter hittades här under utgrävningarna. Från den befästa järnåldersborgen hittade man fem katter. Katterna är liksom under järnåldern små och mycket spensligt byggda. Katterna håller efter småfåglar, råttor och möss.
Hunden
Hundarnas uppgift på garnisonen var att vakta människorna och tamdjuren mot rovdjur och fiender. De större och snabba hundarna fick också hjälpa till vid jakten och att valla får, kor och hästar till och från utmarkerna. Hundarna kunde vara lika små som våra dagars taxar men också stora som schäferhundar.
Kon
Stutarna användes som dragdjur. Framför allt fick de hjälpa till med att dra in sten från alvaret som användes till bygget av garnisonen. och att plöja åkrarna. Från korna fick man den feta mjölken som man sedan kunde antingen dricka färsk, sura eller ysta ost av. Grädden skummade man av från mjölken och gjorde smör av. Många kor och stutar har slaktats ut tidigt, redan vid 6-8 månaders ålder. Den stora slakten hölls på senhösten då betet började bli sämre. Kanske hade de då nått sin maximala storlek och vikt då och gammalt nötkött smakar ju knappast bättre än ungt?! Köttet från kor och stutar var Eketorpsbornas viktigaste proteinkälla. Efter slakten togs allt på djuren tillvara. Av benen kunde man göra nålar, kammar, sländtrissor, vävbrickor och tärningar. Fettet i klövarna kokade och åt man upp. Hudarna togs tillvara och var en viktig handelsvara.
Hästen
I garnisonens sydvästra del byggde man upp häststallar. Här stallades hästarna upp om vintern. I stallarna har arkeologerna hittat hästskor och hästskosöm vilket säger oss att man också verkat och skott hästarna inne i stallarna. Hästarna var fler nu och de användes mer, inte bara för transporter utan också i sammandrabbningar som soldatens ovärderliga hjälp. På garnisonen hittade arkeologerna många fynd av hästutrustning. Betsel, sporrar, hästskor, hästskosöm, broddar, stigbyglar och metallbeslag till träns är några exempel. Stigbyglarna som började användas under tidig medeltid, gav ryttaren bättre balans i sadeln. Med bättre balans kunde ryttaren koncentrera sig mer på sin stridsteknik än på att hålla sig kvar på hästen.
Fåret
Fåren blir under medeltiden mindre på borgen än vad de varit under järnåldern. Fåren minskar i mankhöjd med 2,5 cm till 60,5 cm. Detta ha arkeologerna velat förklara med att betesmarkerna under medeltiden blir sämre på södra Öland. Klimatet här är nu torrare än förut. Gräset växer dåligt och betesmarkerna hinner inte återhämta sig på grund av det ökade betestrycket. Fåren på borgen fick inte leva länge. De slaktades tidigt. Detta betyder att man värderade fårens kött och skinn högre än ullen.
Grisen
Också grisarna på medeltidsgarnisonen är mindre än de varit under järnåldern. Många av grisarna slaktades ut i ung ålder. Kyrkomålningar på grisar från medeltiden visar att de till utseendet var ganska lika vildsvinen. Liksom vildsvinet hade de upprättstående öron, lång borst och brun färg.
