De medeltida husen från garnisonstiden har rekonstruerats på den östra sidan av Eketorps borg.
Brunnen.
Glödande kol.
Stenarna framför borgen är rester av smedjorna som placerades utanför borgen pga brandrisken.
Fynd från utgrävningarna i Eketorp. Många hästskor hittades.
Handelsvaror utlagda på filt.
Under tidig medeltid var södra Öland mycket rikt. Handeln med omgivande grannar blomstrade och här fanns rika stormän som låtit uppföra ståtliga stenkyrkor. Allt kunde ha varit frid och fröjd om inte det rådde fullt inbördeskrig i Sverige samtidigt som danskar, kurer och vender från andra sidan Östersjön ständigt anfaller och plundrar Öland…
Under 1160-talet rasar alltså en häftig maktkamp mellan två mäktiga släkter i Sverige; Eriksätten och Sverkerätten. Maktkampen gäller den svenska kronan. Knut Eriksson från Västergötland utropar sig 1167 till kung över Sverige, men hans fiender, bröderna Burislev och Kol Sverkersson från Östergötland, bjuder på hårt motstånd. De har låtit uppföra borgar i Östergötland och i Småland. Och på Öland har de rustat upp fyra gamla järnåldersborgar: Gråborg, Bårby borg, Triberga och Eketorp. Alla dessa gamla järnåldersborgar har rustats upp till militärgarnisoner där soldater utbildas för att kunna krossa Eriksättens anfall. Borgarna har också en andra funktion; att skydda och försvara ön och dess befolkning mot anfall av vender, kurer och danskar från andra sidan Östersjön. På grund av det politiska läget på ön förses kyrkorna med fästningstorn under 1100-talets slut. Öborna lever i en mycket osäker och orolig tid. De måste ständigt vara på sin vakt.
Husen inne i borgen har byggts upp av ekträ i så kallad korsvirkesteknik. För att skydda trähusen från eldsvåda, får ingen i borgen elda i sina hus. I stället byggs ett centralkök upp i borgens östra del, inte långt ifrån brunnen. Här lagar kvinnor och män mat åt alla i borgen och om kvällarna när temperaturen börjar sjunka kommer alla hit för att hämta glödande kol och heta stenar, som ska hålla värmen inne i bostäderna om natten. Rädslan för eldsvåda i borgen är så stor att man heller inte vågar låta smederna hålla till här inne. Smederna får i stället arbeta i smedjor utanför södra porten. Här byggs inte mindre än fyra smedjor upp.
Om dagarna tränas soldaterna i styrka, smidighet och olika stridstekniker medan deras familjer lagar mat, syr kläder och sköter om djuren. I smedjorna smids det vapen, ryttar- och hästutrustning. Behovet av utrustning i järn är så stort att inte mindre än fyra smedjor används samtidigt. Hästskor, betsel, sporrar, ringbrynjor, pilspetsar och fotanglar är föremål som står på smedernas beställningslista. Till borgen kommer också traktens bönder för att göra dagsverken.
Bild på häst- och stridsutrustning; hästskor, betsel, sporrar, ringbrynja, hjälm och fotangel
Stridigheterna mellan de båda ätterna får ett mycket blodigt slut. Kung Kol Sverkersson, Burislevs bror, dödas i ett slag i Bjälbo i Östergötland i början av 1170-talet. Kort därefter dödas Burislev. Därmed måste Sverkerätten ge upp hoppet om att få styra Sverige. Knut Eriksson går alltså segrande ur striderna och införlivar Öland i Sverige. Eketorps borg tappar därmed ett av sina syften - att stå emot anfall från Erikarna. Borgen fungerar dock som försvarsfästning mot sjörövare och plundrare ända fram till 1240-talet. Då överger man den. Garnisonens roll som försvarsverk övertas av Borgholms och Kalmar slott. Dessa är långt mer moderna och effektiva som försvarsfästningar än någon av Ölands medeltida garnisoner.
Förutom försvarsfästning har garnisonen tveklöst varit en viktig medeltida handelsplats. Detta vittnar fynden av mynt, viktlod och vågar om!
