På 300-talet e.Kr. byggde man för första gången upp en borg i Eketorp. Denna fungerade både som en tillflyktsplats och en samlingsplats för folket i bygden. Till borgen tog man sin tillflykt när främmande män sökte sig till södra Öland för att plundra och härja. Inne i borgen hade man byggt upp hus längsmed murarna. I husen övernattade man tills faran ute i byarna var över och återvände sedan till sina gårdar.
På borgen höll man också ting, ett slags möten där man bestämde om saker som berörde alla i de närmaste byarna. Här kunde man diskutera bygdens gemensamma försvar, hur fisket skulle bedrivas och hur man skulle ordna det gemensamma arbetet med åkrar och hägnader. Det var också vid tinget som brottslingar ställdes inför rätta. Många av straffen var mycket hårda och en del ledde till och med till döden. Rättvisa skipades också mellan grannar som hamnat i konflikter. En sådan konflikt kunde till exempel handla om att två familjer blivit oense om var gränsen mellan deras ägor gick.
På borgen samlades man för att offra djur och mat till de gudar man trodde på. Detta gjorde man i vattenhålet, öster om borgen. Här offrades framför allt hästar. Men inte hela hästar. Köttet gjorde man goda måltider av medan gudarna fick de delar man inte behövde, som huvudet, skinnet, hovarna och svansen. Kanske höll man offerfester här i anslutning till tingen eller vid vissa högtider.
